Direktlänk till inlägg 16 februari 2010
Mamma som bara är bäst alltid. Så mycket hon fått stå ut med i alla år. Tonåren? Fy jag tycker synd om henne. Hon skulle finnas vid min sida HELA tiden men ändå va så långt bort som möjligt. Hon va pinsam, jobbig, orolig och ändå älska jag henne högst av allt. Mamma ska konstigt nog alltid finnas. Så som pappa också. Alla dessa killproblem som hon också fick reda ut på viss nivå för mej. Hon skulle inte veta för mycket men ändå visste hon allt. ALLT!Man fick allt men gav inget tillbaks förän den värsta tiden va över. Tur att dom orka mamma och pappa. Värdens största kram till er för ni har fått mej att älska livet! Och att jag är den jag är idag.
Mitt liv är helt amazing. Jag älskar allt som tillhör min vardag, mitt liv och allt utöver det vanliga. Jag lever ihop med värdens finaste människa. Och runt om mej har jag värdens finsate människor.
Vanna är här, och snacka om typisk ett-åring. Högt och lågt, överallt, upp och ner och ut och in. Men så go. Hon sov i vagnen när vi va ute och gick i två timmar . Man kan säga att hon fick den optimala energin sovandes i vagnen inbäddad i filtar, fällar och overål. Snön yrde kring vagnen och jag putta o putta. Trögt men givande.
Bjöd in mej hos älskade mamma på kaffe medans Vannis sov ute på altanen.
Jag önskar du visste . Men tyvärr vill varken jag eller någon annan vara uppriktiga på riktgit.
Ikväll: En kopp te, en bra film, kärt sällskap av min blivande man, ladda inför jobb dag imorn.
IMORGON börjar mitt vikariat. Here i come darling! Jag gillart!
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
6 |
7 |
|||
8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 |
14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 |
|||
22 | 23 | 24 |
25 |
26 | 27 | 28 |
|||
|