Nu va de ett tag sen jag håller med er. Men har inte alla dagar lust att skriva.

Har ni tänkt på hur konstigt man kan må ibland? Jag har ett underbart hem, en sambo som är underbar på ALLA sätt, värdens underbaraste vänner, har alltid roligt på helger, fjällen är bokad, både körkort och bil, kommit igång med träning, kan göra nästan vad jag vill, och är helt klart nöjd med mej själv mer eller mindre. Men

ändå så är en konsitg känsla där? Hm, har funderat på va de kan bero på men i dont know.

Jag kommer inte att fira dej . Håller med dålig stil men va fan har du för stil och varför kan denne inte bete sej? Alltid mitt fel i know. Jag tar de. Har de bättre ändå.

Hanna är min ängel. Hon bor nästan här och hon finns alltid till för mej.

Nu: Hemligt

Om en stund: Förbereda middag

Lite senare: Träna cykel med Peter

Sen: Andra avenyn!!!